Hemma igen.

För dom som är intresserade kommer här min lilla sjukhushistoria!

Hade lite känningar i lungorna redan i söndags när vi var hos mormor och morfar, men det var lixom inte mer med det. Tog medicin och så gick det över.

Somnade väl typ elva i söndagskväll och vaknade vid ett skulle jag tro, med världens rossligaste lungor. Tog medicin på medicin, gick upp och gick, drack lite, satte mig i sängen, mer medicin...

Vid kvart över fyra var jag tvungen att väcka Fredrik och vi åkte till akuten.

Fick komma in direkt (pluspoäng på det) och fick inhalera i deras maskin (kommer aldrig ihåg vad läkemedlet heter), samt så tog dom tempen och blodprov i fingret.

Efter en timme mådde jag "bra" igen och vi fick åka hem. 

Hemma igen gick jag och la mig för att sova en stund. Sov väl tio minuter av den timmen jag låg i sängen. Sen blev det värre igen, mycket värre än på natten och vänster lunga gjorde riktigt ont.

Så, det var bara att klä på sig och åka till akuten igen.

Akuten var smockad med folk och vi fick vänta i en och en halv timme på att få komma in! INTE kul.

När jag väl fick komma in fick jag inhalera igen och blev sen runtflyttad i alla möjliga olika rum på akuten.

Träffade världens gulligaste sjuksköterska (sjukskötare?) och en bra läkare (till skillnad från dom jag träffade på morgonen... Doctor China och Nurse Barbie lixom...).

Efter två av deras starka inhalationer hade det fortfarande inte släppt, asjobbigt. 

Sen tog läkaren världens mest obehagliga blodprov i handleden, var för att kolla syresättningen i blodet. Sånt vill jag aldrig mera bli utsatt för. Jag brukar inte vara kinkig på nålar och sånt där, men nu var hon verkligen och grötade runt i allt möjligt i handleden, precis under tummen. AJ.

Sen fick jag nål och Teofyllamin, kommer inte riktigt ihåg vad det var. Men tror det var något typ antibiotika-aktigt för att få bort eventuella bakterier? Om Mickis läser så får du gärna berätta om du vet :)

Fick även Betapred som är kortisontabletter som ska hämma inflammation.

Efter det här mådde jag bättre, men lungorna var fortfarande inte bra... Då bestämdes det till min fasa (fast nånstans innerst inne visste jag att det skulle ske) att jag skulle bli inlagd över natten...

Bajs.

Så, efter att ha legat på en säng nere på akuten i typ sex timmar fick jag iaf komma till ett rum på 30C (akutmedicinavdelningen?). 

Min underbara sambo åkte hem och fixade kläder, tandborste, min dator + filmer, en bok att läsa och lite sånt. TACK bejbi.

Vid åtta på kvällen fick jag dropp, ännu mer Teofyllamin, som jag skulle sova med. Lovar att jag kände mig som en riktig mupp när jag gick omkring med mitt droppställ hela kvällen, natten och morgonen. Haha.

Sen var det ju det där med att sova.

Efter två timmars sömn natten till måndag kan man ju tycka att jag borde vara trött. Men med alla inhalationer och med droppet, och kortisoner var jag typ verkligen INTE trött. Men lyckades väl somna vid halv ett tiden skulle jag tro. Vaknar sen upp av att läkaren pratar med min room mate och jag är grymt kissnödig + att jag inbillar mig att det är nog liite ljust ute iaf. Kan det vara morgon redan? Fan vad awesome!

Kollar på klockan... 02.02...

Fuck. Det kommer bli en låååång natt. DÅ var tårarna nära vill jag lova, men jag bet ihop och lyckades somna om typ halv tre, och sov till halv sex. Så fyra och en halv timmes sömn den natten.

Igår morse stack dom mig lite till, kollade blodsocker och lite sånt. Fick inhalera en gång till och sen mådde jag rätt bra. Åt frukost och chillade lite på rummet. Vid tiotiden kom Fredrik tillbaka och vid halv tolv, efter lunchen, fick jag ännu mer Betapred och sen fick jag åka hem!

SKÖNT.

Efter att ha åkt hem och duschat och lite sånt åkte vi tillbaka till stan. Hämtade ut Betapred på apoteket och sen köpte vi lite julpynt innan vi fikade och åkte hem och lagade mat.

Slocknade halv elva och sov till halv tio idag, så nu har jag iaf sovit ikapp lite av all den sömn jag missat dom övriga två nätterna....

Känner mig väl fortfarande inte sådär tip top direkt, funderar på att vara hemma från jobbet imorrn oxå. Får se hur jag mår närmare eftermiddagen!

Om en stund ska jag gå till Lustigkullen och hälsa på lite, min kära ex-kollega Carina fyller år så jag måste ju krama lite på henne :)

Och, bloggare som man är, så har jag ju sjäääälvklart knäppt lite "stackars-mig-ego-pics" som ni ska få njuta av i detta nu!

Fredrik köpte med mig Donken mat till mig!

Dropp, droppelidropp.

Har trååååkigt, och tycker liiite synd om mig själv!

Mitt tolvtimmarsdropp.

Här ska jag försöka somna utan att trassla in mig i droppslangen... Gick faktiskt bra!

Muppen!